Nybörjarguide till att välja tyg

Jag blir fortfarande lite upprymd när jag öppnar ett gammalt kuvert med symönster.

Där finns bilden, mönsterdelarna och det lilla instruktionshäftet. Jag undrar alltid vem som använde allt det där för så många år sedan. Sydde de klänningen? Bar de den vid ett särskilt tillfälle? Eller blev den en favorit till vardags? Man vet aldrig - kanske är du nästa person som syr den.

Men innan du tar fram saxen finns det en sak som är värd att tänka på först: tyget.

Jag minns fortfarande när jag valde mitt första tyg, även om det var ganska många år sedan nu. Jag var i North Ormesby med min mamma, och hon visste mycket mer om tyg än jag. Jag lät henne gärna bestämma.

Som de flesta nybörjare gick jag direkt på de fina tygerna. Färgerna, mönstren, de små blommorna - allt som fångade min blick.

Min mamma hade ett annat tillvägagångssätt.

Hon brukade ta upp tyget, knyckla ihop det i handen och säga:

”Det blir skrynkligt!”

Och då brukade det tyget bli liggande.

Jag tror inte att jag tänkte så mycket på det då, men jag lärde mig ändå av henne.

Du kan inte alltid avgöra hur ett tyg kommer att vara bara genom att titta på det på rullen. Ta upp det och känn på det. Vissa tyger är fina och lätthanterliga. Andra glider omkring, töjer sig när du inte vill att de ska göra det, fransar sig i kanterna eller vägrar ligga still när du klipper.

Fundera på hur tyget kommer att bete sig när du börjar sy.

Till ditt första projekt skulle jag hålla det ganska enkelt och välja något stadigt och lätt att hantera.

Börja med något enkelt

Om du är nybörjare på att sy, leta efter ett tyg som inte gör arbetet svårare än det behöver vara.

Du vill ha något som ligger still när du nålar fast det, inte glider runt för mycket när du klipper och kan pressas utan krångel.

Det finns gott om tid att prova de svårare tygerna senare. De finns kvar när du är redo för dem.

Bomullspoplin

Bomullspoplin är ett av mina favoritval för nybörjare.

Det har lite stadga, så det är lätt att klippa och sy. Det pressas bra och brukar inte krångla till det när du försöker passa ihop sömmarna.

Det passar särskilt bra till:

Dagklänningar från 1950-talet

Skjortklänningar

Blusar

Kjolar

Förkläden

Det finns också i så många färger och mönster. Ett blommigt mönster, ett ginghammönster eller ett småmönstrat tyg kan göra ett enkelt vintagemönster riktigt speciellt.

Bomullsvoile

Bomullsvoile är ett bra val till kläder för varmare väder.

Det är mjukt och lent och passar bra till blusar, rynkade kjolar och sommarklänningar.

Det är lättare än poplin, så det kan röra sig lite mer när du klipper till det. Några extra knappnålar och lite tålamod brukar lösa det.

Linne och linneblandningar

Jag har alltid tyckt om linnets lediga stil.

Det har använts till kläder i generationer och blir ofta mjukare när det används. Det skrynklar förstås - min mamma hade märkt det direkt - men det är en del av charmen.

Om du är nybörjare på att sy kan en linneblandning vara lättare att hantera än rent linne.

Det kan passa bra till löst sittande klänningar i 1930-talsstil, blusar, byxor och sommarjackor.

Chambray

Om du gillar denimlooken men inte vill hålla på med ett tungt tyg är chambray värt att överväga.

Det är ganska lätt att sy i och har en ledig stil som passar vardagskläder.

Prova det till enkla klänningar, skjortor, kjolar och barnkläder.

Blå chambray har i synnerhet den där härliga gammaldags känslan av arbetskläder.

Hur är det med ylle?

Ylle förekommer i många vintagemönster, särskilt från 1940- och 1950-talen.

Tunt ylle, yllecrêpe och ylleblandningar kan bli vackra kjolar, jackor och dräkter, men jag skulle nog vänta med dem tills du känner dig lite säkrare.

Det är mer att tänka på när du klipper och pressar ylle, och vissa tyger måste hanteras varsamt så att du inte lämnar blanka märken.

Men låt dig inte avskräckas. När du känner dig redo är ylle verkligen värt att prova.

Vissa tyger passar bättre att spara till senare

Det finns vissa tyger som jag gärna skulle beundra på avstånd när jag börjar med mitt första projekt.

Satängsiden kan vara halt, chiffong kan sväva iväg från dig, sammet kräver varsam hantering och tunn rayon kan vara härlig att bära men besvärlig att klippa till.

Stretchtyger är något helt annat. De beter sig annorlunda än vävda tyger och kräver ofta ett lite annorlunda tillvägagångssätt.

Jag säger inte att du aldrig ska använda dem. Jag skulle bara vänta tills du har några fler projekt bakom dig.

Ditt första vintageplagg bör vara något du faktiskt ser fram emot att sy, inte något som får dig att undra varför du började sy från första början.

Ta en titt på mönstret

Mönstret brukar ge dig några ledtrådar.

På vintage-mönsterkuvert anges ofta lämpliga tyger, så det är värt att kontrollera vad de rekommenderar.

En klänning med vid kjol från 1950-talet ser till exempel ofta bäst ut i ett tyg med lite stadga.

En snedskuren klänning från 1930-talet är annorlunda. Den behöver ett tyg som rör sig och faller tillräckligt mjukt för att hänga fint.

En figursydd jacka från 1940-talet behöver vanligtvis ett tyg med lite mer stadga.

Du behöver dock inte följa förslagen exakt. Det är en del av det roliga med sömnad. Du kan prova något annat och se hur det blir.

Glöm inte hur tyget känns

En sak jag lärde mig av min mamma var att känna ordentligt på tyget.

Titta inte bara på det.

Ta upp det. Knyckla ihop det. Låt det falla genom händerna. Håll det mot kroppen och se hur det faller.

Känns det stelt? Faller det mjukt? Blir det skrynkligt? Töjer det sig?

Försök föreställa dig det som ett färdigt plagg, inte bara som en fin tygbit på en rulle.

Det är märkligt vad man minns.

Ditt första projekt behöver inte vara perfekt

Det viktigaste är att inte förvänta sig att det första vintageplagget du syr ska bli perfekt.

Det finns nog något du skulle göra annorlunda nästa gång. Du kanske syr en söm två gånger, klipper något åt fel håll eller lägger alldeles för lång tid på att lista ut vilken mönsterdel som är vilken.

Så lär man sig.

Efter ett tag börjar du känna på dig vilka tyger som kommer att ställa till problem.

Det är en av sakerna jag gillar med sömnad.

Min mamma lärde mig en del av det där utan att någonsin sätta sig ner och förklara. Ibland räckte det med en hopknycklad tygbit och orden ”Det blir skrynkligt!”.

Alla dessa år senare tänker jag fortfarande på det när jag väljer tyg.

Välj något du gillar, känn ordentligt på det och fundera på hur det kommer att bete sig när du börjar sy.

Och om mamma hade varit här, hade hon förmodligen fortfarande sagt:

”Det blir skrynkligt!”

Lycka till med sömnaden!

Osäker på hur mycket tyg du ska köpa? Yards? Vad är yards :)). Oroa dig inte, det är enkelt! - Besök vår guide för omvandling från brittiska till metriska tygmått